Brännskadans uppkomstmekanism och första hjälpen

Vad händer i huden när en brännskada uppstår

Brännskada är en vävnadsskada som uppstår till följd av värme, kemikalier, elektricitet eller strålning.

Ju högre temperatur och ju längre exponering, desto djupare brännskada uppstår det. Brännskadan kan alltså ta sig genom de olika lagren i huden. Vid en 1:a gradens brännskada begränsas skadan till hudens yttersta lager. Vid djupare skador sträcker sig brännskadan genom alla hudlager och till och med till underhudsvävnaden.

Cellernas strukturer bryts ner

I samband med vävnadsskadan börjar cellstrukturen brytas ner.

När temperaturen överstiger 44 °C, förstörs proteinerna. Märk väl att en brännskada alltså kan uppstå vid en ganska låg temperatur om exponeringstiden är lång. När proteinerna denatureras och deras struktur förstörs, fungerar de inte längre. Enzymer, som oftast är proteiner, slutar alltså att fungera.

Cellmembranen bryts ner, varvid cellvätskan läcker ut.

Även cellernas andra strukturer (mitokondrier och cellkärnan) skadas och leder till att cellens energiomsättning kollapsar och cellens DNA skadas.

Celldöd

Utöver de ovan nämnda händelserna frigörs inflammatoriska signalämnen i samband med cellskador. Dessa lockar till sig ”städare” av den förstörda cellen, men dessa kan samtidigt skada även frisk vävnad.

Även om värmeexponeringen upphör kan cellskadorna fortsätta i flera dagar. En brännskada kan alltså förändras under de närmaste dagarna.

Risk för chock!

Cellerna på insidan av blodkärlens väggar skadas och blodkärlens genomsläpplighet ökar. På så sätt läcker cellvätska ut i vävnaderna vilket leder till svullnad och vätskeförlust. Blodtrycket kan kollapsa och följden kan vara blodcirkulationschock, vilket är ett livshotande tillstånd.

Klassificering av brännskador

Brännskador klassificeras på två sätt: enligt djup och omfattning.

Brännskadans djup

Brännskador delas in i ytliga och djupa brännskador baserat på deras djup. Många kommer ihåg den traditionella indelningen i 1:a, 2:a och 3:e gradens brännskador. Denna klassificeringsskala går i vissa länder i motsatt ordning, och dessutom kan en brännskada förvärras under de kommande dygnen. Därför används idag, för tydlighetens skull, även uppdelningen i ytlig och djup brännskada.

Ytlig brännskada

Vid en ytlig brännskada (grad I) är skadan begränsad till hudens yttersta lager. Huden blir röd och är öm vid beröring.

Om blåsor uppstår på huden vid en ytlig brännskada (grad II a), kommer dessa ofta först efter flera timmar. Blåsorna kan till och med dyka upp först nästa dag.

Ytliga brännskador läker på allt från några dagar till ungefär en eller två veckor, beroende på djupet. En ytlig brännskada lämnar inga ärr.

Djup brännskada

Vid en djup brännskada (grad II b och III) har skadan trängt djupare in i hudlagren, eller till och med helt igenom huden till de djupare vävnaderna. Huden blir svullen när vätska läcker ut från cellerna till de omgivande vävnaderna. Vätska ansamlas också under huden och bildar blåsor. Blåsorna uppstår omedelbart eller inom de kommande timmarna efter exponeringen. Hudens nerver kan skadas.

Om en brännskada går genom alla hudlager kan huden bli ljus eller svart. Om huden dör på grund av brännskadan krävs kirurgisk behandling.

Brännskadans omfattning

Brännskadans yta är särskilt viktig vid 2:a och 3:e gradens skador. Patientens egen handflata med fingrar intill varandra motsvarar ungefär 1 % av hens kroppsyta.

Följande områden har redan uppskattats med den så kallade 9%-regeln. Huvudet eller en övre extremitet är 9% av hudytan. Dubbelt, det vill säga 18%, gäller för en nedre extremitet eller en halva av bålen.

Brännskadans storlek spelar ingen roll vid 1:a gradens brännskador. Om brännskadan är djupare än så, påverkar storleken på brännskadan den vård som behövs.

Första hjälpen vid brännskador

Första hjälpen vid brännskador bygger på att stoppa den skada som värmen orsakar och att skydda brännskadan efteråt.

1. Kyl brännskadan omedelbart

Det är viktigt att påbörja kylningen så snabbt som möjligt.

Använd rumstempererat, behagligt svalt vatten. Kyl brännskadan under rinnande vatten eller i ett vattenbad. Behagligt kallt vatten gör det möjligt att kyla brännskadan tillräckligt länge, åtminstone i 20 minuter.

För kallt vatten förhindrar tillräcklig lång nedkylning, kan skada vävnaderna och till och med förorsaka nedkylning av hela kroppen och leda till livshotande hypotermi.

2. Ta bort smycken och kläder

I smycken finns det bakterier som vår hud normalt tål väl. I en brännskada störs hudens skyddsmekanism och brännskadan blir lätt infekterad. Dessutom blir brännskadeområdet svullen, varför ringar bör avlägsnas omedelbart under nedkylningen, om brännskadan är på handen.

För att kylningen ska vara effektiv, ta bort kläderna från brännskadeområdet. Se dock till att kläderna inte har smultit fast i huden. Om så är fallet, ta inte bort kläderna. De ska avlägsnas på sjukhuset på ett sätt som sparar huden.

3. Kyl endast brännskadan

Håll resten av kroppen varm för att förhindra hypotermi. Detta är särskilt viktigt om brännskadan är belägen på bålen.

Om brännskadan är över 10% av hudytan, kan du kyla ner brännskadan i några minuter i början. Längre kylning rekommenderas inte i detta fall på grund av risken för hypotermi.

4. Skydda brännskadan

Efter kylning, täck brännskadan med ett rent, löst förband. Enligt nuvarande rekommendationer är plastfolie ett bra verktyg. Den håller brännskadan fuktig, skyddar mot orenheter och genom plastfolien är det enkelt att följa brännskadans tillstånd och utveckling. Strama dock inte plastfolien över brännskadan.

Om blåsor bildas, stick inte hål på dem. Att söndra blåsorna ger bakterier direkt tillgång genom hudens skyddande barriär. En brännskada blir lätt infekterad eftersom hudens skyddsmekanism är försvagad på grund av brännskadan.

5. När ska man till läkaren

Kontakta sjukvården om det rör sig om en brännskada av 2:a eller djupare och något av följande stämmer:

Område

• Ansikte:
  • Huden är tunn i ansiktet och de viktiga sinnesorganen är nära.
• Könsorgan:
  • Brännskada kan förhindra toalettbesök.
• Runt extremiteten eller bålen:
  • Brännskadan stramas åt under läkningsprosessen, så vid behov måste kirurgiska snitt göras i brännskadan för att förhindra att sammandragningen försämrar blodcirkulationen i extremiteten.
• På leden:
  • Ärrvävnad är oelastisk och kan begränsa en ledens rörlighet, därför vill man förhindra bildandet av ärrvävnad.
• Andningsvägar:
  • ring nödnumret 112! En brännskada i luftvägarna är livshotande. Observera att vid brännskador i ansiktet bör man alltid beakta en eventuell brännskada även i luftvägarna.

Ålder

• Under 5-åriga barn:
  • Huden är tunn och i en tillväxtfas. För brännskadan önskas god vård så att bildandet av ärrvävnad blir så litet som möjligt. Annars kan ärrvävnaden begränsa hudens förmåga att tänja och därmed ledernas rörlighet.
• Över 60 år gammal:
  • Huden läker långsammare och risken för infektion är större.

Brännskadans djup eller omfattning

• Utbredda 2:a grandens brännskador:
  • över 10 % av kroppens yta kräver läkarvård
  • över 15 % av kroppens yta kan förorsaka cirkulationsschock och kräver sjukhusvård
• Alla tredje gradens brännskador.

Orsak

• Elektricitet:
  • elektricitet kan förorsaka djupa vävnadsskador som inte syns utåt.
  • Ring 112, eftersom en elektrisk olycka också kan förorsaka livshotande problem med fördröjning.
• Het gas eller tryckånga:
  • skadan kan också sträcka sig till andningsvägarna.
• Radioaktiv strålning:
  • sjukhusvård är nödvändig
  • lättare strålning, såsom solstrålning, är inte i sig en anledning att söka läkarvård

Om brännskadan inte kräver ett läkarbesök, observera brännskadan under de följande dagarna. Kontakta sjukvården med låg tröskel om det uppstår tecken på infektion såsom rodnad, värme, var, förvärrad smärta eller feber.