Återupplivning räddar liv - Är du redo att agera?

Med livlöshet avses en situation där hjärtat och lungorna har upphört att fungera. Den vanligaste orsaken till livlöshet hos vuxna beror på hjärtrelaterade problem. Hos barn leder statistiken situationer som orsakas av syrebrist. Oavsett om det gäller en vuxen eller ett barn, är snabbt agerande på plats.

Rätt konstaterande av livlöshet

En person som är livlös kan inte väckas. I början av livlösheten kan det förekomma kramper och agonala andningsreflexrörelser. Låt därför inte rörelserna vilseleda dig. Rörelser i kroppen berättar inte om personen är livlös, medvetslös eller ännu väckbar!

Väck den som behöver hjälp. Om hen inte vaknar, tillkalla hjälp och be en annan person att ringa nödcentralen på numret 112. Lägg den hjälpbehövande på rygg på en hård yta. En person som har kollapsat i sittande ställning ska flyttas ner på golvet och en person som har kollapsat liggande på mage ska vändas på rygg.

Livlösheten konstateras genom att kontrollera andningen. Öppna luftvägarna genom att lyfta på personens haka. Om du inte känner något luftflöde måste du omedelbart börja med återupplivningen (hjärt-lungräddning).

Börja med bröstkompressioner

Vuxen återupplivning inleds med tryckningar av bröstkorgen. Ett undantag är om det finns en tydlig misstanke om syrebrist, där återupplivningen inleds med fem inledande inblåsningar. Detta gäller händelser där personen räddats ur vattnet eller sedd kvävning.

Tryckplats och händernas grepp

Placera dina händer ovanpå varandra med fingrarna turvis i mitten av bröstkorgen.

Syftet är att trycka på bröstbenet som löper längs mitten av bröstkorgen, vilket gör att revbenen ger efter och det skapas ett tryck i brösthålan. Detta tryck trycker på hjärtat och får det att pumpa blod in i blodomloppet. Med ett bra handgrepp kan du rikta trycket just på bröstbenet och dessutom hålls dina armar raka under kompressionerna.

Tryckets djup och tryckhastigheten

En vuxens bröstkorg bör man trycka ner 5-6 cm. Alltså en enorm kompression! I genomsnitt innebär detta en kraft på ungefär 50 kg som appliceras på bröstkorgen. På detta sätt skapas ett tillräckligt tryck inuti brösthålan, vilket pumpar ut blod från hjärtat ut i blodomloppet.

Använd din egen kroppsvikt i tryckningarna för att göra dem så jämna och stötlika som möjligt.

Hastigheten av tryckningarna har också en stor betydelse för blodcirkulationen. Bröstkompressionerna behöver vara tillräckligt snabba för att det skall uppstå ett tryck i blodkärlen. Blodtrycket får till stånd blodcirkulation. För snabba tryckningar leder däremot till att hjärtat inte hinner fyllas med en tillräcklig mängd blod före följande tryckning. Undersökningarna visar att bröstkompressionerna bör vara 100 - 120 tryckningar per minut.

Inblåsningar i samband med återupplivningen

När du inkluderar inblåsningar i återupplivningen, kommer inblåsningarna efter 30 kompressioner. Syftet med inblåsningarna är att föra syre till lungorna, varifrån blodcirkulationen hämtar det och för det till cellerna. Även om den luft vi blåser ut redan är använd, finns det fortfarande syre kvar i den. I frisk luft finns det 21 % syre, medan det i utandningsluften fortfarande finns 15 - 16 % syre kvar.

Öppna personen luftvägar genom att lyfta på hens käke. Stäng personens näsborrarna genom att med pannans hand trycka näsborrarna mot näsans mellanvägg. Öppna dina egna läppar stort så att du täcker den hjälptes mungipor. Tryck dina läppar tätt runt personens mun. Blås lugnt tills du ser en rörelse i bröstkorgen. Lyft dina läppar från den hjälptes varpå hens lungor töms av sig själva. Upprepa blåsningen. Inblåsningarna är två till sitt antal.

Efter inblåsningarna, återgå omedelbart till bröstkompressionerna. Det är viktigt att det inte blir mer än 10 sekunders paus i kompressionerna, eftersom blodtrycket då hinner sjunka kraftigt. Målet är att endast ha en 5 sekunders paus för inblåsningarna under kompressionerna.

Defibrillering som en del av återupplivningen

Om en defibrillator (hjärtstartare) är tillgänglig, bör den hämtas omedelbart. Ju snabbare hjärtat kan defibrilleras, desto större är chanserna för överlevnad.

Be alltså en annan person på plats att hämta den närmaste defibrillatorn så snart du konstaterar livlöshet. Fortsätt med kompressioner eller inkludera också inblåsningarna (hjärt-lungräddning) utan uppehåll tills defibrillatorn är fäst på patienten.

Du kan läsa mer om hur du ska agera om du anländer till platsen med en defibrillator. Här behandlar vi hur du:

• klipper kläderna från den hjälpbehövandes bröstkorg
• förbereder bröstkorgen (inklusive rakning av bröstbehåring och torkning av huden)
• fäster elektroderna på den hjälpbehövandes bröstkorg
• gör när defibrillatorn analyserar
• ger stöten med defibrillatorn
• gör när stöten är given samt
• när återupplivningen kan avslutas.